FAQ

1. Hur kan jag få ett chip?

Det finns några få piercingstudios i Sverige som sätter in chippen. Därför försöker vi på chipster.nu samla intresseanmälningar. När det verkar finns tillräckligt med intresse i ett visst område i anordnar vi ett event där man kan chippa sig. Man kan även följa oss på Facebook där vi kommer lägga upp kommande eventen.

2. Om man sätter in ett chip i handen vad kan man göra med det idag?

De vanligaste och enklaste applikationerna av chippen idag är att man kan öppna porten till sin byggnad, använda på jobbet för inpassering till låsta områden, till skrivaren och ersätta sitt SATS-kortet med chippet. Det borde fungera på andra gym också men det har inte testats. SAS har ett system som är kompatibelt med chippet som kallas för NTAG216 men har inget officiellt stöd för chippen. På vår Facebook-sida kommer vi uppdatera kring det senaste om chippen. Vi kommer med tiden också söka upp företag för samarbeten.

3. Kan chippen bara användas för en grej?

Det här är ett vanligt missförstånd. Chippen kan användas till hur många grejer som helst. Varje chip har ett unikt id-nummer som läggs in i systemet där man vill använda chippet. Så om du vill kommer in på jobbet så ber du den som administrerar systemet att lägga in chippets id-nummer i systemet. Det funkar på samma sätt överallt så därför kan chippen användas för hur många saker som helst. De två undantagen är SJ och SAS där SJ Prio-numret respektivet Eboarding-numret skrivs på chippet. Men det finns gott om utrymmet på chippet för att skriva in sådan information.

4. Vilket chip använder ni?

Vi använder modellen NTAG216 (NFC/13.56 MHz). Chippen för den andra frekvensen tillverkas inte i någon större utsträckning längre men det händer att vi får tag i mindre mängder av dem då och då.

5. Hur vet jag vilken modell jag ska ha?

Det finns två mer vanligt förekommande standarder av chip. En standard som kommunicerar på 125 kHz frekvensen och en standard som kommunicerar på 13,56 MHz frekvensen. Denna standarden kallas också för NFC. 125 kHz modellen finns i stort sett bara i bostadshus och på arbetsplatser. 13.56 Mhz finns på alla andra ställen (SATS, SAS, SL, betalkort) och förekommer även i passersystem på arbetsplatser och i bostadshus.

Utöver detta finns det en modell som kallas för MiFare Classic. Denna bygger på 13.56 MHz standarden men med tillägget att man även kan kryptera informationen på chippet. Denna modell används av SL och för Assa Abloys NFC-lås (Yale Dooman). Den finns dock inte längre bland svenska picercingstudios som implanteringsbar modell.

Du behöver ta reda på vilket av dessa standarder och modeller som stället du vill använda det på använder. Det finns tre sätt att göra detta.

Det första är att helt enkelt fråga de som administrerar systemen vilket system som används, men det är inte alltid de vet.

Det andra sättet är att du tar en Android-telefon, går in på inställningarna och aktiverar NFC. Sen tar du din tagg eller ditt kort och håller det mot baksidan av din mobil. Om mobilen reagerar på kortet/taggen (genom att pipa/vibrera) så är taggen en NFC (13.56 Mhz). Detta är dock inte en helt säker metod. Vissa mobiltelefoner har för svag signal för att reagera på chippet (för att spara på batteriet). Om mobilen inte reagerar är det ett tecken på att taggen är 125 kHz.

Det tredje sättet är att ta ett kort eller en tagg som man vet är en viss teknik och hålla upp det framför en läsare där man vill testa vilken teknik som används. Om läsaren reagerar på kortet eller taggen vet man att läsaren använder samma teknik.

Men även om chippet är samma som systemet du testar så innebär det inte att chippet kommer fungera. Det bästa är att testa med själva chippet.

Allt fler väljer att sätta in båda chippen samtidigt för att täcka in allt samtidigt eller för att slippa behöva klura ut vilket chip man behöver. Via chipster.nu ger vi alltid ett paketpris om man sätter in båda samtidigt.

6. Vad kostar det?

Det vanligaste priset för chippet och implanteringen ligger just nu på 1500 kr, men det varierar beroende på typ av event, vilken studio som sköter implanteringen och andra faktorer. Det kan även finnas rabatter att få vid vissa tillfällen. Sätter man in två chip samtidigt brukar vi ge rabatt på det andra chippet.

7. Kan jag bli spårad?

Nej! Implantaten är så kallade passiva chip. Det betyder att de inte har egen strömförsörjning och kan därför inte sända några signaler om sin position eller annat. De får sin strömförsörjning från en läsande enhet som måste finnas nästan rakt på chippet för att chippet ska kunna få ström och kunna sända sin information. Om du är rädd för att bli spårad så är din mobiltelefon och internethistorik ett mycket större hot än vad ett RFID-chip någonsin kan bli.

8. Kan jag träna med chippet?

Ja! Det är inga problem. Chippet finns i biokompatibelt och väldigt hållbart glas och placeras som standard på ställen i handen så att det inte är i vägen för något.

9. Gör det ont att få chippet?

Smärta är en väldigt personlig upplevelse. Uppskattningsvis säger 9 av 10 att det känns som sticket när man ger ett blodprov men kraftigare och 1 av 10 säger att det gör ont.

10. Är det svårt att ta ut chippet?

Det går att ta ut chippet. Man lägger ett litet snitt där chippet ligger och drar och trycker ut det.

11. Hur gör jag för att skriva information till chippet?

Läs denna guide här.

12. Jag har ett chip. Jag vill använda det till saker.

Vi jobbar på det! Just nu är största problemet att för få är chippade för att företagen på allvar ska vilja anpassa sina tjänster. Desto fler med chip, desto enklare kommer det bli. Man kan gillar vår Facebook-sida för att hålla koll på senaste nyheterna kring chippen eller har frågor kring användningsområden. Vi har även börjat med en lista där vi listar alla ställen där vi vet att chippet fungerar, vart det inte funkar och var det finns lovande framtida användningsområden.