FAQ

Senast uppdaterad: 2019-07-01

1. Hur kan jag få ett chip?

Det finns olika typer av möjligheter att sätta in chip. Befinner man sig i Stockholm kan man boka en tid för att besöka oss och sätta in chippet. Vill man boka in en tid ska man maila oss på info@chipster.nu och boka en tid.

I Stockholm anordnar vi även med jämna mellanrum gruppchippningar. Vi meddelar om dessa gruppchippningar på vår Facebook-sida och på en email-lista som man kan anmäla sig till här.

Om man befinner sig i någon annan del av landet kan man anmäla sig på vår email-lista eller följa vår Facebook-sida så meddelar vi när det finns ett event i närheten av var du bor.

Om man bor på annan ort än Stockholm och inte vill vänta på att vi besöker staden så kan man även hitta en piercingstudio och prata med dem om de brukar sätta in chippen. Ofta är de villiga att sätta in chippen men har själva inte tillgång till några chip. I sådana fall kan man maila oss på info@chipster.nu så säljer vi gärna sterila chip-kit som en piercare kan sätta in åt dig. Vi pratar också gärna med piercingstudion och ger dem specifika instruktioner för hur chippen ska sättas in i handen.

2. Jag bor i Norge/Finland/Danmark. Kan jag få ett chip?

Vi kan av praktiska anledningar inte besöka andra länder för att chippa såvida vi inte bli inbjudna av ett företag. Bor man i ett EU eller EES-land och vill bli chippad rekommenderar vi att man hittar en piercingstudio och pratar med dem. Det viktiga är att de har tidigare erfarenhet av att sätta in chippen. Om de inte har några sterila chipkit kan man skicka ett mail till info@chipster.nu så kan man köpa ett chipkit och få mer information om vad man behöver tänka på innan man sätter in ett chip.

3. Om man sätter in ett chip i handen vad kan man göra med det idag?

De vanligaste och enklaste applikationerna av chippen idag är att man kan öppna porten till sin byggnad, använda på jobbet för inpassering till låsta områden, till skrivaren och att använda det för inpassering till sitt gym. SAS har ett system som är kompatibelt med chippet som kallas för NTAG216 men har inget officiellt stöd för chippen.

Det finns tre företag i Sverige som har ett officiellt stöd för chippen. Dessa tre företag är SJ, Kristianstad Arena och actionbadet Kokpunkten i Västerås.

Det finns även ett dörrlåssystem som kallas för ID Lock som funkar med NTAG216.

För en djupdykning i var chippen funkar (och inte funkar) läs artikeln Platser och produkter som funkar med chippen.

Observera att olika typer av chip används på olika ställen och man bör ta reda på vilket chip man behöver innan man sätter in ett chip. Detta beskrivs i punkt 5 i denna FAQ.

4. Kan chippen bara användas för en grej?

Det här är ett vanligt missförstånd. Chippen kan användas till hur många grejer som helst. Varje chip har ett unikt id-nummer som läggs in i systemet där man vill använda chippet. Så om du vill komma in på jobbet så ber du den som administrerar systemet att lägga in chippets id-nummer i systemet. Det funkar på samma sätt överallt och därför kan chippen användas för hur många saker som helst. De två undantagen är SJ och SAS där SJ Prio-numret respektive Eurobouns-numret skrivs på chippet. Men det finns gott om utrymme på chippet för att skriva in sådan information.

5. Vilka chip erbjuder ni?

De chip som vi erbjuder dels som testchip, men också sätter in i handen är följande chip:

De viktigaste skillnaderna mellan NTAG216 och Mifare Classic är dels storleken (Mifare-chippet är lite större än NTAG216) och dels att NTAG216 är NFC-kompatibelt medan Mifare Classic inte är det. Det innebär att man kan skriva till exempel visitkort och telefon-nummer på NTAG216, men som är mycket svårare att göra med Mifare Classic. Men å andra sidan är det större sannolikhet att Mifare Classic fungerar med inpasseringsystem än att NTAG216 gör det.

6. Hur vet jag vilket chip jag ska ha?

Det finns två vanligt förekommande grundläggande standarder av chippen. En standard som kommunicerar på 125 kHz frekvensen och en standard som kommunicerar på 13,56 MHz frekvensen. Denna standarden kallas i vissa fall också för NFC.

125 kHz-modellen är en äldre modell och finns i stort sett bara i inpasseringssystemen för bostadshus och på arbetsplatser (men kan förekomma på andra ställen också). 13.56 Mhz är den nyare standarden och finns på alla andra ställen (SATS, SAS, SL, betalkort o.s.v) och förekommer även i passersystem på arbetsplatser och i bostadshus. När nya byggnader byggs eller när gamla byggnader renoveras brukar den nyare standarden (13,56 MHz) ersätta den äldre standarden (125 kHz). Det gamla systemet håller på att fasas ut, men eftersom den har använts väldigt länge, och det är dyrt att byta ut passersystem, kommer det dröja länge innan tekniken är helt utfasat.

För den nyare standarden (13,56 MHz/NFC) finns det dessutom flera vanligt förekommande modeller. De två vanligaste modellerna är NTAG216 och Mifare Classic. Skillnaden mellan dessa två modeller är dels att de är olika stora (NTAG216 är 2x12mm och Mifare Classic är 3x13mm) och dels att Mifare Classic har stöd för kryptering, medan NTAG216 inte har något stöd för någon typ av kryptering av informationen. Däremot kan i stort sätt alla typer av NFC-läsare på marknaden läsa och skriva information till NTAG216 (inklusive mobiltelefoner). För att skriva och läsa från Mifare Classic behöver man speciell utrustning och gilla att pilla med teknik.

Du behöver ta reda på vilket av dessa standarder och modeller som stället du vill använda det på använder. Det finns några olika sätt att göra detta.

Det första är att helt enkelt fråga de som administrerar systemen vilket system som används, men vad vi erfarit är det sällan de som administrerar systemet vet vet vilket system som används. Det har även hänt att de tror att det är ett visst system, men det visar sig vara ett annat system.

Det andra sättet är att du tar en Android-telefon, går in på inställningarna och aktiverar NFC. Sen tar du din tagg eller ditt kort och håller det mot baksidan av din mobil. Om mobilen reagerar på kortet/taggen (genom att t.ex. vibrera) är taggen en NFC eller en Mifare (13.56 MHz). Detta är dock inte en helt säker metod. Vissa mobiltelefoner kan inte läsa Mifare Classic-korten alls (t.ex. iPhone kan läsa NTAG216 men inte Mifare).

Om mobilen inte reagerar är det ett tecken på att taggen är 125 kHz. Om mobilen reagerar på kortet eller nyckeltaggen är det NFC, men det säger inget om NTAG216 eller Mifare Classic kommer fungera med läsaren som sitter vid dörren.

Det tredje sättet är att ta ett kort eller en tagg som man vet är en viss teknik och hålla upp det framför en läsare där man vill testa vilken teknik som används. Busskorten är t.ex. nästan uteslutande av modellen Mifare Classic. Om läsaren reagerar på kortet vet man att läsaren använder samma teknik. Om man har ett kort eller en nyckeltagg som använder 125 kHz-tekniken är detta en bra metod för att ta reda på vilka läsare som är 125 kHz. Om det funkar med ett 125 kHz-kort kan man var helt säker på att motsvarande chip kommer fungera med samma system.

Om systemet är 13,56 MHz är det inte säkert att det kommer fungera med chippet, även om det fungerar med ett kort. Detta är på grund av två anledningar. Dels kan signalen från läsaren vara för svag för att aktivera ett chip (eftersom antennen på chippen är mindre än antennen på korten) och dels för att det inte ger någon information om det krävs att krypteringen används eller inte.

Det bästa är att införskaffa de testchippen som är mest relevanta och testa med själva chippen. Det man gör då är att man håller testchippen framför läsaren man vill testa och kollar vilket av chippen som läsaren reagerar på. Om det reagerar på 125 kHz-chippet så kommer det funka när chippet sitter i handen också.

Om läsaren reagerar på något av 13,56 MHz modellerna (antingen NTAG216 eller Mifare Classic) är det bra tecken på att det även kommer fungera när det sätter i handen, men man behöver även testa om krypteringen används eller inte. Det gör man genom att lägga in id-numret på chippet i systemet, och sen testar man igen att lägga chippet på läsaren. Nu ska läsaren lysa grönt och låsa upp dörren, spärren eller grinden. Om den gör det betyder det att krypteringen inte används och det ska funka att sätta in motsvarande chip i handen. Om läsaren blinkar rött och inte släpper in dig, trots att du lagt in id-numret i systemet, betyder det att krypteringen används. Detta är en mycket mer komplicerad situation som går att lösa i vissa fall fortfarande genom att man kringgår krypteringen på sitt kort och kopierar över innehållet från kortet till chippet. Detta kan man bara göra med specialutrustning, och vi rekommenderar inte att man gör det utan att först be om tillåtelse från de ansvariga för inpasseringssystemet.

7. Vad kostar det?

Det vanligaste priset för chippet och implanteringen ligger just nu på 1500 kr, men det varierar beroende på typ av event, vilken studio som sköter implanteringen och andra faktorer. Det kan även finnas rabatter att få vid vissa tillfällen. Sätter man in två chip samtidigt brukar vi ge rabatt på det andra chippet.

8. Kan jag bli spårad?

Nej! Implantaten är så kallade passiva chip. Det betyder att de inte har egen strömförsörjning och kan därför inte sända några signaler om sin position eller annat. De får sin strömförsörjning från en läsande enhet som måste finnas nästan rakt på chippet för att chippet ska kunna få ström och kunna sända sin information. Om du är rädd för att bli spårad så är din mobiltelefon och internethistorik ett mycket större hot än vad ett RFID-chip någonsin kan bli.

9. Kan jag träna med chippet?

Ja! Det är inga problem. Chippet finns i biokompatibelt och väldigt hållbart glas och placeras som standard på ställen i handen så att det inte är i vägen för något.

10. Gör det ont att få chippet?

Smärta är en väldigt personlig upplevelse. Uppskattningsvis säger 9 av 10 att det känns som sticket när man ger ett blodprov men kraftigare och 1 av 10 säger att det gör ont.

11. Kan man ta ut chippet?

Det går att ta ut chippet. Man lägger ett litet snitt där chippet ligger och drar och trycker ut det.

12. Hur gör jag för att skriva information till chippet?

Läs denna guide här.

13. Jag har ett chip. Jag vill använda det till saker.

Största problemet att för få är chippade för att företagen på allvar ska vilja anpassa sina tjänster, och många väntar på att företagen ska börja anpassa sin tjänster till chippen innan de sätter in chippen. Men desto fler med chip, desto fler blir företagen som kommer vilja anpassa sina tjänster.

I dagsläget finns det tre företag i Sverige som officiellt stöder chippen eller som överväger att göra det inom en snar framtid. Dessa är SJ, Kristianstad Arena och actionbadet Kokpunkten i Västerås. Utöver dessa finns dörrlåssystemet ID Lock som funkar med NTAG216. Utöver dessa funkar chippen till inpasseringssystemen på företag, till bostadshus och till gymmen. Men man bör testa om chippen fungerar med det tilltänkta användsningsområdet enligt råden under punkt 5.

För en djupdykning i var chippen funkar (och inte funkar) läs artikeln Platser och produkter som funkar med chippen.

Man kan gilla vår Facebook-sida för att hålla koll på senaste nyheterna kring chippen. Har man frågor kring användningsområdena kan man gå med i vårt forum på Facebook.

14. När kommer ni ha ett event i staden där jag bor?

Av praktiska anledningar är det svårt för oss att hålla events i andra städer än Stockholm. Vi rekommenderar att man hittar en piercingstudio och pratar med dem om de brukar sätta in chippen. Ofta är de villiga att sätta in chippen men har själva inte tillgång till några chip. I sådana fall kan man maila oss på info@chipster.nu så säljer vi gärna sterila chip-kit som en piercare kan sätta in åt dig. Vi pratar också gärna med piercingstudion och ger dem specifika instruktioner för hur chippen ska sättas in i handen.